I och med gårdagens totalt usla mående ringde jag vårdcentralen i morse och bad om ett engångsrecept på vb-medicin. (benzo)
Historiskt sett så har det aldrig varit något som helst problem att få det. Jag har bara bett om det som en sista slutliga utväg. Normalt sett har jag ju min dbt-terapis resurser väl cementerat i bakhuvudet och de funkar otroligt bra för min normala ångestvardag liksom.
Det är i synnerligt besvärande och oros-skapande situationer som jag beöver en krycka i tablettform. Och det måste gå ett par dagar innan jag fattar det beslutet.
Så jag blev förvånad när vc ringde tillbaka och en sjuksköterska försökte prata bort allt. När jag ändå lyckades förmå henne att förstå helheten och orsak etc, var svaret att jag bör prata med läkare och tid gick inte att få förrän nästa dag (i morgon).
Så nu sitter jag precis som igår och lyckas inte få tankarna att inte hela tiden svika mig. Ingenting är kul, ingenting är intressant, inget lockar och inget är bra,
Lägg därtill att magen strejkar totalt. Vilket tillför en extra slöhet.
Det drar sig mot helg och jag är på allvar orolig att jag krashar totalt.
När allt är klart, mat, diskning, kaffe, ev spel, då återstår timmar av total avgrund och ångest nu.
Om inte läkaren imorgon faktiskt förstår hur illa det här tar på mig. ja vafan, inte ska jag väl behöva lägga in mig på psyket?
Jag vill för fan inte sitta i det här skicket fler kvällar och jag vill fan inte belamra någon annan med denna patetiska ångest-triggern.
fan.
FAN!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar