Analysera mera?

 Nu är det en bra stund efter intagen medicin. 
Är lugn och samlad över tankarna angående krisen.

Så...

Jag kan reflektera och gå igenom det utan att faktiskt vara för grafisk.

För ett par år sedan såg jag en man, som vid första anblick fångade mitt intresse. Han var tamigfan den snyggaste kille jag sett på länge. 
Det tog ett par veckor innan jag fick nys om att vi delade ett specifikt intresse, varpå jag presenterade mig och vi tog upp kontakt.

Det gick, i vanlig ordning ganska snabbt för mig att berätta att jag är gay. 
Vi fortsatte våran vänskap utan problem, moderna tider finns ingen överhängande homofobi hos, i synnerhet yngre personer. (Han är drygt 10 år yngre än mig). 
Vid ett svagt ögonblick var jag dumdristiskt modig att vara ärlig och säga att jag tycker han är skitsnygg (tror det var exakt så jag uttryckte det).

Efter en stund kom ett irriterat svar, ungefär: "tycker du det är värt att förstöra en vänskap så?".
Inte en helt förvånande reaktion, jag hade dock inga illusioner om att jag skulle ha en chans på honom, så jag förklarade lugnt att det endast var menat som en komplimang. Det tog udeen av all förmodad irritation, så vänskapen fortsatte utan problem. Till min glädje. 

Så gick ungefär ett halvår med vanlig kontakt. En kväll kom ett mess vid en mkt senare tid än vad som vanligtvis var den norm jag sett han följa. Och det kom vid ett tillfälle då jag precis gjort mig klar för lite självälskande sas. Och iom att jag nu räknade honom som vän så svarade jag precis ärligt att så var fallet.

Då kom chocken. Efter en stund dök han upp hos mig och en första intim kontakt skedde, men jag märkte att det var något som inte kändes ok hos honom, så jag avbröt av respekt. Jag kan inte fortsätta om jag ser att personen inte njuter.

Vi skiljdes åt och dagen efter fick jag veta att han faktiskt mått dåligt över det, ganska mycket också, dessvärre. Jag försökte vara pedagogisk och positiv genom att säga: Då har du varit väldigt modig att testa något, men upptäckt att det inte var din grej, helt enkelt. Och det är väldigt bra, Nu vet du var du står och gillar. I mina ögon har jag mer respekt för någon som har kunnat göra det. 

Så där var jag säker på att den historien skulle sluta. 
Vänskapen fortsatte precis i samma anda.

Så jag tappade hakan av förvåning när det ett par veckor senare hände igen. På hans invit. 
Helt plötsligt hade jag en kk jag aldrig hade kunnat förvänta mig.

Sedan dess har han överträffat mina förväntningar på vad en straight vältränad kille kunde göra med en 10 år äldre, otränad, grå-skäggig bög. 

Han har gett mig en krydda i livet jag aldrig ens kunnat tro att jag skulle få uppleva.

Det faktum att han är straight innebar ju givetvis att jag aldrig skulle kunna ha en chans att uppnå mer än kk-statusen. Och jag är helt fine med det. 
Som jag skrivit i tidigare inlägg har jag svårt att tro att jag skulle kunna ha ett normalt förhållande, så det här var, i mina tankar, det bästa som jag kan få.

Och jag var så glad. Och tacksam. 

Men jag visste också att dagen skulle komma när det tar slut. För förr eller senare kommer han givetvis träffa en tjej/kvinna som han faller för. Vilket är det som nu hänt.

Han ska ha en stor eloge att han berättade det för mig öga mot öga. 
Och jag är helt ärligt så jävla glad för hans skull, han är en sån fin man, så han förtjänar sin lycka.
Att det ger mig sorg, det är mitt kors att bära.

Vi kommer, så vitt jag förstod, fortfarande ha kontakt som vänner dock. Också det känns bra.

Men jag kommer ligga lågt ett tag, åtminstone sålänge jag bearbetar min sorg över det jag förlorat med någon jag oundvikligt utvecklat starka känslor för. 
Jag ser helst att han helst inte får nys om att jag krisar över det. 
Det är mitt problem, inget han ska överhuvudtaget behöva tänka på.

Och tiden läker alla sår. Och om inte så, så minskar smärtan definitivt över tid.

Nu är första helgen där jag är helt utan att bli kontaktad av honom, så jag är extremt glad att jag är lugn nog att hantera det.

I morgon ska försöka ta en promenad och se om jag träffar någon av de katter som jag brukar träffa ute.
Det piggar alltid upp.

Sen får tiden utvisa hur jag ska försöka hitta någon annan. Grindr? Kan bli andra sidor oxå. 
Iom att jag typ endast kan tänka mig något liknande upplägg, en straight kk som vill träffas sporadiskt, är det tämligen enkelt att styra upp.

Jag har ju varit helt exklusiv med han det tog slut med under flera år, så jag är något ringrostig i det "träsket" lol. 

Well. Det blir som det bli, om det blir.

Godnatt.