Det kan hända mycket på ett år, men i mitt fall inte så otroligt mycket.
Jag har fått järnbrist och haft lite andra hälsobesvär i ansiktet som jag ska ta upp ordentligt med min husläkare, så fort hon är åter från sin semester.
Jag ska även ta upp en annan grej. Det är nämligen så att jag faktiskt inte kan utesluta att jag är på autism-spektrumet. Jag är verkligen inte säker på att jag dock är där heller - men jag har haft de tankegångarna i över 10 år och det som gjorde att jag faktiskt på allvar ska se över det, var att det påtalades av någon annan.
Jag har gjort 5 eller 6 självtester på olika klinikers sajter och enligt dessa är jag definitvt på spektrumet.
Men det krävs att det utreds ordentligt om min läkare också tycker det, så i så fall får det bli remiss till psykvården för neuropsykiatrisk undersökning.
Vad är målet då?
Hela mitt liv har jag haft en väldigt stark känsla av att jag är annorlunda, på ett sätt som jag inte kunnat sätta fingret på.
När jag fick mina huvuddiagnoser 2001 (GAD, Panikångest utan agorafobi och eg. Depression), så fanns även en fjärde sak med: Personlighetsstörning UNS. UNS betyder utan närmare specifikation och är en slasktrattsbenämning som helt enkelt inte är ordentligt utredd.
Jag är tämligen säker på att jag inte är så pass jävla unik att jag är något slags "first case", så om jag nu de facto begär en utredning så bör jag nog hitta ett svar som faktiskt tar bort UNS.
Om jag faktiskt är på spektrumet, eller för den delen har någon annan diagnos, det skulle förklara en hel del saker i mitt liv och hur jag är.
Jag vill komma till en punkt där jag kan säga DÄRFÖR är jag annorlunda. Det kan jag inte idag.
Jag kan bara rada upp sakerna som sticker ut.
- Min kosthållning tex. Den är så totalt olik i princip alla. Och extremt repetativ.
- Hur jag fungerar i sociala sammanhang.
- Varför jag trivs bättre ensam 80-90% av all min tid.
- Varför jag har svårt att läsa vissa ansiktsuttryck och kroppsspråk.
- Varför jag är så rutin-bunden.
- Varför jag har så svårt för större förändringar men även vissa små
- Varför jag har svårigheter att uprrätthålla konversationer.
- Varför jag har svårt att vårda relationer.
Så jag har en del att ta itu med nu i slutet av Augusti.
Kommer bli en behövlig distraktion från min plötsligt svajiga vardag, rent psyktiskt sett.
Jag har precis nyligen blivit av med den enda relationen jag har kunnat förmå. Som det verkar just nu är jag helt utan en person som betytt otroligt mkt för mig under ett par år. Och det tynger mig mer än jag vill. Mer än så kan jag inte säga,
Så jag hoppas att dagarna nu går fort.... Jag behöver fokusera bort det negativa. Mindfullness osv
Vem är jag?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar