Existens

Ibland ifrågasätter jag min...

Men bara i små dykningar i ångest. Idag har det varit lite av en sån dag. Jag får med all kraft kämpa för att hålla mig över ytan. 

Det finns ingen anledning till den här ångesten. Det är gad i sin renaste form. Så jag är lugn med det faktum att det går över, inte är fatalt och att det är helt ofarligt. 

Inte för att det gör att det lättar dock. Men det gör att jag fortfarande har förmågan att se bortom ångesten. 

Som att det finns en morgondag. Då har jag tvättid från 16-21. Det är en garanterad ångest-befriare. 

Promenaden till ica idag brukar även funka som ett tydligt bevis på att ångest bara är i mitt psyke. 
Men satan vad splittrad jag var i huvudet. Varenda trigger min hjärna kunde uppfatta slog till.

Men jag har tagit mig igenom för-kvällen, ätit, diskat och druckit mitt kaffe.
Satt en stund framför datorn innan kvällsmaten och lät fantasin flöda på kommande års inköp. 
Planerar att skaffa en ordentlig säng. Kontinentalsäng. Hittade många alternativ, men jag kommer nog välja det mest ekonomiskt gångbara, så Ikea... Och det är jag verkligen nöjd med, faktum är att det blir första gången jag isåfall köper en egen säng själv.

Men nu är tiden tills kvällsmedicin och tv, alldeles för lång för att inte ångesten ska bråka med mig. 

Men jag överlever det.

Som jag brukar se det, bryt ihop o gå vidare.

Om ens jag bryter ihop. Snarare en ängslig jävel som inte finner ro.

I morgon är en annan dag.

Q ut.