Det är vad jag kallar mitt sinnes tänkande.
Hela dagen igår var jag fri från störande tankar på Han.
Men idag är det översvämmande och irriterande hur jag tänker och undrar. Jag stör mig på att jag är ghostad. Även fast jag mkt väl är förstående att det helt enkelt kan bero på att han har mycket att göra och lite tid över. Jag är också mycket väl medveten om att jag verkligen inte är en prioritet för honom.
Så det råder en viss förvirrad sorgsenhet i mig idag.
Detta till trots har jag faktiskt fått saker gjorda idag. Det rör sig sakta framåt och jag är nöjd med mig själv att jag kommit igång, liksom.
Samtidigt undrar jag hur lång tid det tar innan jag får svar på min remiss... vårdgarantin är 90 dagar.
Ser helst att det går snabbare. För jag vill inte få avslag i julklapp iaf...
Nåväl. Har bestämt mig för att försöka ta kontakt med han imorgon.
Återstår att se...
Nåval, kaffe och vidare stök o bök.
Q ut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar