Kom precis hem fråm ica. Det formligem kokar i mig.
Vadårå?
Jag är förbannad på mig själv.
Idag är det dagen efter en ganska stor dag för mig, vilket betyder att jag behöver ta det lugnt och fokusera.
Vad händer då?
Klockan är 09:00
Postnord aviserar att de är på väg med ett paket. Som måste signeras.
För en vanlig jävel är det väl bara att tuffa på med dagen och ba öppna dörren, ta emot o signera när det kommer liksom. Men inte för mig nä.
För jag blir fixerad av att vänta, sitter orörlig i flera timmar tills det kommer. Det enda som bröt den paralyseringen var ett argt samtal från en vän och ett meddelande från Han. Som jag i vanlig jävla ordning missuppfattar helt.
Så nu är jag förbannad. På mig själv. För nu är hela dagen fram till 18 helt utan balans och förstånd. Stressig och stel som en jävla pinne.
Vad än jag tänker att "det kan jag göra", är tiden helt fel för detta.
Jag får fan spader.
Får se om det balanserar sig lite mer efter 18, gissningsvis inte. Det är bara att se fram emot morgondagen där ingenting - PRECIS INGENTING - händer och ingenting får hända. Om jag ska ha en chans att återhämta mig alls.
Men vi är bara i början av veckan.
Hoppet att få trivas lite extra finns kvar. Om än så satans tveksamt dock.
Fuck off.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar